Metoder och forskningsgrund

I coworking-sammanhang förekommer begreppet “den tredje platsen” ofta, vilket refererar till en plats som varken är hemmet eller arbetet, utan en plats där individer kan känna samhörighet och gemenskap och utvecklas tillsammans (“The great good place”, Oldenburg,1989). Oldenburg beskriver ett antal kriterier som kännetecknande för den tredje platsen, bl.a. att den är tillgänglig för sina medlemmar, att medlemmarna möts på lika villkor, och att medlemmarna upplever platsen som sin egen.

Det handlar dock inte om platsen som sådan, utan om vilka relationer och upplevelser som görs möjliga för dess medlemmar på platsen. En av de grundläggande mekanismerna för att skapa psykologisk säkerhet och förtroende mellan medlemmar på den tredje platsen är att alla vet vilka de andra medlemmarna är, och det är mot bakgrund av detta som vi har designat medlemskapsmodellen baserat på individer istället för organisationer.

Moriset (2014) påpekar också hur coworking kan motverka känslan av isolering som kan uppstå vid hemarbete, och öka mötesmöjligheterna. Detta stöds också av Fuzi (2015), som tar detta resonemang vidare genom att beskriva hur det inte bara krävs att individer befinner sig på samma geografiska yta, utan att det också behövs en community manager-funktion som fungerar som en facilitator för synergier, samarbeten och kontaktskapande inom communityn. Detta finns också dokumenterat som en framgångsfaktor inom det svenska coworkingområdet. SAMVERKET kommer därför också att ha en community manager i såväl Stockholm som Östersund.

Länkar:

Den tredje platsen
The fearless organisation - psychological safety. Edmondson, Amy
Coworking spaces for promoting entrepreneurship. Fuzi, Anita

Building new places of the creative economy: The rise of coworking spaces. Moriset, Bruno.

I såväl våra privatliv som i våra yrkesliv utvecklar vi människor olika typer av relationer som kan beskrivas som starka band och tunna band. Under pandemin har de interorganisatoriska tunna banden blivit lidande när vi inte haft bra sätt att bygga och underhålla våra nätverk digitalt, medan de starka banden till våra närmsta kollegor blivit allt starkare. (“Redesigning work”, Gratton, 2022)

Starka band har vi relativt få av och det är med de människor vi känner bra, som vi kan lita på och be om hjälp och support, som förstår oss och kan hysa empati för oss. På kontoret formar vi oftast starka band med de som vi sitter bredvid och som vi ofta stöter på i korridoren.

På andra sidan spektrumet hittar vi tunna band. Dessa formar vi med hundratals människor som vi har någon form av kontakt med. De tunna banden kan beskrivas som relationer vi har med människor som vi träffar mer sällan, som vi också har relativt lite emotionell anknytning till. Vi har många fler tunna band än starka band just därför att vi inte behöver investera så mycket av vår tid i dem.

Vi vet något om våra tunna band och skulle förmodligen svara på e-post eller meddelanden från dem.

Även om starka band är bra på att facilitera tyst kunskap så är det från våra tunna band som vi får nya idéer, kontakt till vårt nästa jobb, eller uppslag till förändring och förbättring. Ännu mer effekt kan dessa ge om vi bygger tunna band med människor utanför våra egna organisationer, eftersom summan av våra nätverk då blir större och tillgången till kunskap och nya idéer växer. (Gratton, 2022). På Samverket stimulerar vi uppbyggnaden av nätverk och tunna band genom att tillhandahålla en faciliterad och genomtänkt plats med fokus på samtal och möten mellan människor. På så sätt nyttjar vi också kraften i våra tunna band och kan bredda våra nätverk för att ge ny input, idéer och innovation till våra offentliga organisationer.

Länkar:

Redesingning work - Lynda Gratton
Maintaining network connections - Lynda Gratton

Metoden Design Thinking bygger på att våga vara kreativ, utgå ifrån empati och förståelse för användaren, samt att arbeta tvärdisciplinärt och gemensamt. Det är idag en välanvänd metod och tankesätt inom offentlig sektor och utgår från de fem stegen empatisera, definiera, idéera, prototypa och testa. Genom att hela tiden iterera processen går man tillbaka i loopen och börjar om för att förfina, förbättra och vara relevant i koncept, produkter och tjänster. Inom Samverket arbetar vi enligt Design thinking-processen, dels övergripande för hela projektet genom att utveckla nya koncept, tankar och idéer tillsammans med en arbetsgrupp, bestående av representanter från medlemsmyndigheter. Dessa koncept testar och implementerar vi sedan i våra två prototyper av Samverket i Stockholm och Östersund.

Den utforskande skogsstigen kan ses som en metafor för design thinking-processen, där vi fysiskt har designat in de olika delarna i våra coworkingmiljöer. Detta för att skapa en tydlighet kring hur vi kan arbeta för att lösa utmaningar tillsammans. Vi skapar sedan också koncept baserat på de olika stegen, såsom “Hur gör ni?” där medlemmar kan ge sin bakgrund (empatisera), specificera en frågeställning (definiera) och be andra medlemmar om råd, stöd, tips och förslag till lösningar (idéering).